0707 - 48 95 66

epilepsiforeningen.nsk@gmail.com

Nya rekommendationer


Läkemedelsverket publicerade i början av februari 2011 nya rekommendationer för farmakologisk behandling av epilepsi. Det hade gått nästan 14 år sedan de tidigare rekommendationerna publicerades och behovet av nya var stort, bland annat eftersom många nya läkemedel tillkommit.

Ungefär 0,6–0,7% av befolkningen, med en något mindre andel hos barn, har aktiv epilepsi. Det innebär att i Sverige finns cirka 60 000 personer med epilepsi, varav cirka 50 000 vuxna och 10 000 barn. Ungefär 4500 till 5000 nya fall tillkommer årligen, varav cirka 1 000 är barn.

Orsaker

De vanligaste identifierade orsakerna vid strukturell epilepsi hos vuxna är stroke, hjärntumör, demenssjukdomar och skalltrauma. Hjärnmissbildning och tidig förvärvad hjärnskada är exempel på orsaker till epilepsi som debuterar i barnaåldern. Orsaken till epilepsi är okänd hos cirka 40 %.

Medicinsk behandling

Läkemedelsbehandling vid epilepsi är symtomatisk, och man brukar vanligtvis inte behandla personer som har haft ett enstaka epileptiskt anfall. Målet med behandlingen är att uppnå anfallsfrihet utan besvärande biverkningar. Långtidsuppföljningar visar att 65–85% av alla patienter med epilepsi uppnår långvarig anfallsfrihet och att cirka 70% av dessa framgångsrikt också kunnat avsluta medicineringen.

– Det är viktigt att behandlingen tar hänsyn till individens förutsättningar, både medicinska och sociala, säger Bo Bergman, läkare vid Läkemedelsverket.

Läkemedelsbehandling av epilepsi – ny rekommendation

Sammanfattning

  • Underhållsbehandling av epilepsi är symtomatisk och vanligen indicerad först efter minst två oprovocerade anfall. Målet är anfallsfrihet utan biverkningar.
  • Behandling inleds med ett antiepileptikum, monoterapi, som prövas ut i lägsta effektiva dos.
  • Kombinationsbehandling övervägs först om monoterapi med en till två olika antiepileptika inte gett tillfredsställande resultat.
  • Behandlingen bör ses över i god tid före planerad graviditet och i denna situation bör valproat undvikas om effektivt och säkrare behandlingsalternativ finns att välja.
  • Vid svårbehandlad epilepsi bör epilepsispecialist konsulteras och/eller patienten remitteras för vidare utredning och behandling.
  • Målet för behandling av status epileptikus är att häva anfallsaktivitet och att förebygga och behandla komplikationer. Det är viktigt att behandla så tidigt i förloppet som möjligt och med adekvata läke-medelsdoser enligt ett strukturerat behandlingsprotokoll.