0707 - 48 95 66

epilepsiforeningen.nsk@gmail.com

Kirurgi


Omkring två tredjedelar av de som medicinerar mot epilepsi blir anfallsfria. I den resterande tredjedelen ses tydlig minskning av frekvensen och svårighetsgraden av anfallen, men det finns en grupp där man inte kommer till rätta med anfallssituationen, där läkemedelsbehandling är otillräckligt. Man har då under lång tid prövat antiepileptika med olika verkningssätt utan tillfredsställande resultat, ofta också med betydande biverkningar. Denna grupp med sk terapiresistent epilepsi kan då utredas för epilepsikirurgi där man identifierar, kartlägger, det område i hjärnan som genererar, orsakar, anfallen. Riskerna och effekterna av ingreppet med kirurgisk behandling bör alltid övervägas av och tillsammans med behandlande läkare. Det finns flera olika typer av kirurgiska ingrepp och målsättningen är att uppnå anfallsfrihet och god livskvalitet.

Vilken sorts ingrepp beror bl a på anfallstyp och var i hjärnan anfallen börjar. Epilepsikirurgi kan innebära att man tar bort den del där anfallen har sin startpunkt. Omkring 9 av 10 personer som genomgår denna typ av operation har temporallobsepilepsi. Många blir anfallsfria och de som fortfarande har anfall upplever att de får färre antal anfall än före ingreppet.

I Sverige opereras i genomsnitt 50 personer varje år, men behovet är avsevärt större. Långt ifrån alla kan komma i åtanke för epilepsikirurgi, men långt fler bör utredas än vad som är fallet idag. Det finns några faktorer som behöver övervägas innan ställning tas för utredning för epilepsikirurgi.

Man måste ha prövat flera antiepileptika med skilda verkningsmekanismer utan att ha uppnått anfallsfrihet eller tillräcklig lindring. Dessutom behöver man ha en epilepsityp som medger att man opererar bort vävnad utan att det medför skada eller andra konsekvenser. Vidare behöver behandlande läkare uppfatta att en väsentlig förbättring av livskvaliteten är möjlig att uppnå genom epilepsikirurgi.