logo

EPILEPSIFÖRENINGEN NORRA SKÅNE

Om epilepsi

  • Epilepsi - vad är det?

    Epilepsi kan uppstå när som helst i livet hos vem som helst. Det kan vara en disposition som är medfödd eller till följd av en skada. Det finns minst 81 000 personer i Sverige som har epilepsi.Det innebär att de ibland under oprovocerade eller kända utlösande förhållanden får epileptiska anfall.

Anfallen kan förekomma olika alltifrån ett eller ett par anfall under hela livet till flera anfall varje dag. Epileptiska anfall orsakas av övergående störningar i hjärnans nervceller.Följden blir ett epileptiskt anfall, vars utseende avgörs av var i hjärnan urladdningen uppstår. Epileptiska anfall börjar alltid mycket plötsligt. De varar från sekunder till minuter och slutar av sig själva. Oftast är medvetandet mer eller mindre påverkat under anfallet.

Epileptiska anfall - ny klassifikation

Ref Report of the ILAE Commission on Classification and Terminology, Epilepsia 2010;51:676-685

Epilepsi bör först klassificeras efter orsak som följs av en anfallsbeskrivning. Till exempel: Strukturell
epilepsi orsakad av stroke med fokala anfall utan medvetandepåverkan och med kliniska ryckningar i
höger arm.

Orsaksindelning

  • Genetisk epilepsi (tidigare benämnd idiopatisk epilepsi)
  • Strukturell/Metabolisk epilepsi (tidigare benämnd symtomatisk epilepsi)
  • Epilepsi av okänd orsak (tidigare benämnd kryptogen epilepsi)

Efter anfallstyp

1 Generaliserade anfall

Generaliserade anfall startar i delar av hjärnan som leder till en snabb spridning av den epileptiska
aktiviteten till båda hjärnhalvorna och hela eller stora delar av hjärnbarken engageras:

Exempel

  • toniska-kloniska anfall (tidigare Grand mal)
  • absenser (tidigare Petit mal)
  • myoklona anfall
  • kloniska anfall
  • toniska anfall
  • atoniska anfall

2 Fokala anfall (tidigare aurafenomen med partiella anfall)

Fokala anfall startar i ena hjärnhalvan där anfallsaktiviteten kan vara begränsad till ett litet område
eller mera spritt. Fokala anfall yttrar sig på många sätt utifrån lokaliseringen och där förekommande
funktioner. För varje enskild individ är dock anfallsmönstret ofta likadant (stereotypt).

  • Fokalt anfall utan medvetandepåverkan (tidigare benämnt t ex Jacksonanfall med motorisk
    eller sensorisk utbredning)
  • Fokalt anfall med medvetandepåverkan (tidigare benämnt psykomotor anfall)
  • Fokalt anfall med utveckling till ett bilateralt anfall med tonisk, klonisk eller tonisk-klonisk
    symtombild (tidigare benämnt sek generaliserat toniskt-kloniskt anfall )

3 Okänd anfallstyp

Hit hör anfallstyper där oklarhet råder om anfallen är fokala, generaliserade eller bådadera - ex infantil spasm.